Vi fortsätter och tar oss mot allt det vackra som möter oss i nordväst. Mäktiga naturupplevelser. Höga berg och turkosa hav. Nya smaker och otroligt vänliga och hjälpsamma Sicilianare. Pittoreska små fiskebyar, men också vimlet i Palermo och den antika staden högt uppe bland molnen.
Vi möter de vackraste sandstränderna på Sicilien, får gå i den mjuka sanden, ibland också på stenar som skaver.
För vi hoppas ju alla på en trevlig resa, att allt skall gå bra och kännas roligt. Men det går inte alltid så. Det är inte alltid roligt eller lätt med en roadtrip. Inte ens i Sicilien.
Inte heller där lyser alltid solen, och himlen är inte alltid blå. Det regnar, är vått och fult och man undrar vad man gör här. Man fryser. Är trött. Har ledsam efter alla där hemma. Är irriterad. Ser sorgliga saker som berör. Mänskliga känslor, men det är viktigt att veta att allt inte går som man tänkt sig. På gott och ont. Man måste anpassa sig.
Hur stor bil man än har finns det dagar då bilen känns trång. Det finns också dagar då resekompisen känns för mycket. Dagar då man vill vara ensamma. Att inte alltid vara tillsammans. Ibland vill man uppleva olika saker och då måste man diskutera och prioritera. Det finns dagar då man är smutsig och trött och verkligen inte till sin fördel. Man måste kunna kommunicera. Berätta, stödja, ge plats och tid för varandra.
Det händer små olyckor och nära på situationer. Ibland blir man rädd. Vi har haft tur och i slutändan har allt alltid löst sig. Men man måste vara beredd på att något kan hända. Tror det kunde vara viktigt med en buffert för till exempel flygbiljett eller reservdelar vid behov. Att planera för otrevliga saker också.
Året då vi körde ner med vår gamla Honda, tappade vi avgasröret. Man hittar inte reservdelar till en Honda i hela Italien, och språket kan också vara ett problem i de små byarna, skulle något hända. Vad är avgasrör på italienska?
Det kan också gå så att man inte trivs. Att Sicilien inte är ens plats. Hörde någonstans att man antingen älskar Sicilien, eller så vill man aldrig komma tillbaka.
Amo la Sicilia. Jag älskar Sicilien.
Själva staden Marsala är inte så stor. Men den är sympatisk och trevlig att utforska. Ligger vid det vackra havet. Du hittar god mat och dryck, små gränder och ett intressant museum om svunna tider.
Marsala är grundat 241 f.Kr av romarna. Sitt nuvarande namn fick staden av araberna som kallade staden Marsa Ali, Alis hamn.
Marsala är känt för sitt goda marsala vin. Det kraftiga, lite söta vinet avnjuts med små kex, cantuccini, som skall doppas i vinet. Smaken är mer än god, speciellt när man befinner sig i marsala. Egentligen är marsalavinet en aperitiv.
Om man tar sig lite utanför staden kommer man till det vackra Salt Pans som Marsala är känt för. Om man har möjligt lönar det sig att cykla längs med kustlinjen hela vägen från staden ut till Salt Pans. Gör utfärden sen eftermiddag, då får du uppleva den vackraste solnedgången. Det är så vackert att man vill gråta, med alla de vackraste färger och former man kan tänka sig.
Vi bodde mycket speciellt. Vår ställplats var på en hästgård, har tyvärr glömt namnet och hittar det inte mer. Allt gick bra där, men efter några dagar kom flugorna, och vi åkte iväg. Vi körde förbi Trapani mot den medeltida staden Erice.
Erice har sitt ursprung i den förhistoriska tiden och var vigd till fruktbarhetens gudinnor. Där finns en borg från 1200-talet samt andra byggnader från medeltiden. Du hittar små gränder och innergårdar och utsikten är otrolig.
Erice ligger 750 m ö h vilket betyder att vägen upp dit är rätt tuff. Att ta sig dit är ett äventyr i sig. Vägen är smal och stiger i serpentiner vilket kan vara tufft för bilen, och den som har höjdskräck. I år när vi var där måste vi faktiskt stanna bilen på väg upp vid vägrenen, för den blev så het. Det var inte roligt.
Parkeringen när man kommer fram är fin, och räcker också bra för husbilar. Var påpasslig, om du har en större bil, att du inte i misstag kör för långt in i staden, för då kommer du inte ut genom de smala gränderna mera. Man kan inte vända.
Parkera på den första parkeringsplatsen du ser när du kommit upp. Vi körde för långt och det var fast på några cm att vi inte kom igenom. Tack till honom som hjälpte oss runt hörnet. Och tur att vi hade en mindre Sprinter, och inte en större husbil.
När du väl kommit fram och parkerat får Erice fantasin att flöda. Man kan nästan tro att man flyttats tillbaka i tiden när man utforskar de små gränderna. Under dagen är utsikten otroligt vacker, men det är ändå under kvällen, när mörkret lagt sig, som det blir riktigt spännande.
På grund av höjden är temperaturen mycket svalare, så kom ihåg och ta med dig en varm jacka. Vädret kan också på ett litet ögonblick kasta om och man kan finna sig inne i molnet. Ibland ett regnsjukt sådant.
Under vintermånaderna är inte allt öppet, många cafeer och restauranger är stängda. Men man hittar nog alltid något ställe som har öppet. Vi besökte Erice en gång under juletiden. Det var härlig stämning och varm glögg på torget och all julbelysning i alla gränder. Visste du annars att i Sicilien slår kyrkklockorna som en sång? Det låter vackert.
San Vito Lo Capo finns med på alla listor över Siciliens bästa sandstränder och det stämmer säkert. Vi har faktiskt simmat där, i januari men inte upplevt sommarens värme där.
I stället är San Vito för mig mer en känsla. Varm, välkommen, liten, trygg och snäll. Staden är liten och den är omringad av havet i förgrunden och de höga bergen som skydd i ryggen.
Tror stämningen kommer från omgivningen. Och från det faktum att San Vito egentligen är en sommarstad som tystnar under vintermånaderna. Kvar blir den vackra sandstranden och den spännande vandringsleden upp till Monte Monaco. Och alla vänliga invånare.
Ja, och mitt bästa Cafee på hela Sicilien finns här. Man får underbart god Iris con crema alla ricotta. En bulle fylld av en blandning av ricotta och choklad. Får mig att gråta av lycka varje gång. Här bjuds det också på en jätte god gelato. Vi fick faktiskt tillbringa en dag med ägaren och han lärde oss laga glass. Härligt.
Här kan man parkera husbilen på sandstranden, vilket många gör. I alla fall under off-season. Är inte säker på hur det funkar på sommaren. Det finns också en fin ställplats i samband med Camping Village La Pineta, lite utanför centrum. Med all service, och på gångavstånd från centrum och stranden.
Castellammare del Golfo är en rätt liten fiskeby. Känslan för den lilla fiskestaden öppnar sig kanske inte genast, men nu när vi besökte staden för andra gången blev vi förälskade.
Staden kräver lite tid. Men när den väl öppnar sig finns det så mycket att uppleva, utforska och älska där. Och du är omringad av speciellt vänliga invånare. De värmer hjärtat.
Castellammare grundades på 600-talet f.kr. Dess historia har alltid varit sammanflätad med havet, och staden är än idag beroende av sin hamn. Och än idag finns slotts fästningen kvar som i tiden byggdes för att skydda hamnen.
Det finns två olika ställplatser att ställa bilen på. Det första vi bodde på var Area Attrezzata camper play time. Ett litet anspråkslöst, men charmigt ställe. Charmigt mycket tack vare den moderligt hjälpsamma söta damen som äger platsen. På plats finns endast en wc och ingen dusch. Inget problem ifall du har en större bil med egen dusch. En natt kostade 10 euro.
Den andra ställplatsen är Camping Nausicaa som finns vid stranden, med tillgång till egen strand och alla tjänster man behöver. Härligt ställe. Men förstås lite dyrare. Från båda ställen kan man promenera in till stan och till hamnen.
Om du cyklar, eller tar bilen och fortsätter ut från staden mot Scopello, hittar du många vackra sandstränder. Kolla noga kartan och Google, och du kan hitta små undangömda pärlor som tar andan ur dig med sin skönhet.
I Castellammare är det rätt billigt att hyra cykel, ifall du inte har med dig en egen. Rekommenderar varmt. Ge dig ut på äventyr. Ett tips är att hyra en cykel med hjälpmotor. Jag hyrde en och det var så skojigt. Härligt i de höga uppförsbackarna. Terrängen här är mycket kuperad. Vilket betyder att efter uppförsbacken får man njuta av en lång nedförsbacke också, som tur.
Lite längre fram kan du stanna vid naturreservatet Riserva Naturale Zangaro för en underbar naturupplevelse. Där finns också en massa djur och växter. Vi träffade faktiskt på vildsvin där. Cinghiale.
Och vi såg ormen, fast det sägs att det inte finns ormar på Sicilien. Eller så var det kanske en stor ödla, vem vet.
Glöm inte att ta dig till Alcamo också. En vacker stad som ligger 256 meter över havet. Du kan cykla dit och utforska den gamla staden byggd uppe på berget.
Rekommenderar att ha Castellammare som en bas, för därifrån är det så lätt att ta sig omkring och besöka exempelvis Trapani, Erice och San Vito lo Capo. Det är inte heller långt att ta sig till Palermo eller Cefalu.
Castellammare del Golfo har en speciell plats i mitt hjärta. Det är ett rofyllt lyckligt litet ställe, hoppas att du kan ta dig dit.
Men att ta sig till Palermo är inte så lätt. För att ta sig vidare genom den nordvästra kusten, måste du köra förbi Palermo, och det är inte så roligt. Enligt mig var trafiken där rätt skrämmande.
Men missförstå mig inte, Siciliens huvudort Palermo är väl värt ett besök. Men kanske inte med husbil. Vi lämnade husbilen i förvar i en liten strandby utanför Palermo där vi betalade 10 euro natten för bilen. Den blev väl omskött.
Palermo är den största staden på Sicilien, och är grundad på 700-talet f.Kr, eftersom feniciska handelsresande behövde en hamn på Siciliens nordvästra kust. Numera är staden känd för sin historia, kultur och konst. Också musiken och maten lockar, och Palermo är känd för sina restauranger och för nattlivet.
Vi bodde några dagar på hotell där, och hann uppleva mycket i den lite för mig skrämmande men ställvis vackra, kontrastrika staden. Storstadsvimmel, med matmarknader, museer och vacker arkitektur. Och jämt var vi omringade av många människor, eftersom området Palermo har nästan 670 000 invånare. Hjälp, för den som inte trivs i folkvimlet.
75 km från Palermo hittar man den pittoreska kuststaden Cefalu. Eftersom den är vackert belägen vid stranden och har en lång sandstrand är den populär bland turister. Året om, vilket betyder att prisnivån är lite högre än på andra håll på Sicilien. Men likaledes, om du har möjlighet så är staden väl värt ett besök.
Man får inte parkera husbilen över natten vid den fina strandpromenaden i Cefalu. Vi tänkte att det skulle vara roligt att vakna där vid havet, men icke. En snäll polisfarbror knackade på och berättade att vi måste flytta bilen till natten. Man skall också vara försiktig att man inte förirrar sig in på de gamla smala gränderna med bilen.
10 km från centrum finns en fin ställplats, Camping Roccella Mare där vi bodde. Jättefin plats vid havet, med vänlig och hjälpsam personal. Alla bekvämligheter. Man kan, om det behövs, ta sig in till centrum med tåg. Stationen finns nära.
Vi utforskade den vackra lilla staden ett par dagar. Upplevde mycket roligt och vackert. Åt god mat och fick nya vänner.
Vi klättrar upp till ruinerna.
Bakom staden, finns en 270 meter hög klippa där du hittar bland annat ett tempel tillägnat Diana, jaktens gudinna enligt romerska sägner. Om du går ända upp till toppen av berget hittar du ruinerna av en borg från 1200-talet, inte för att förglömma att du ser den underbart vackra utsikten. Väl värt att klättra upp.
Från Cefalu fortsätter vi längs kusten mot Messina. Vägen är rak och fin, och vi kör genom många tunnlar. Längs vägen finns ännu många för oss outforskade och säkerligen fina ställen. Men vi stannar inte. Vi är på väg hem och det är tid för eftertanke efter nästan 3 månader i Sicilien.
Personligen upplever jag att det var värt det. Allt det som gick, och som kan gå fel. Jag känner mig hemma här, men det betyder förstås inte att du känner lika.
När vi stannar till för natten spelar grannen på ställplatsen boule med sin fru. Tänk så roligt. De pratar franska och skrattar. Grannen bredvid dem är från Danmark och för en stund sedan tog de sina cyklar och cyklade iväg någonstans. Känner att någon fixar mat. Vi vilar. Känner mig lycklig, lite melankolisk.
Ge Sicilien en chans. Ge den tid. Gör det till ett äventyr. Kör försiktigt och stanna när du blir trött. Fysiskt eller psykiskt. Njut.
Arrivederci, fino a quando ci incontreremo di nuovo.
Text & Bild: Annika Haapman
Keskustelu