I Pedersöre i Österbotten ligger campingområdet Sexsjö – en plats där svenskan hör till vardagen lika naturligt som kaffedoften till morgonen. När man anländer till området hörs både finska och svenska – ofta till och med i samma mening.

Enligt SF-Caravan Jakobstadsnejden rf, som driver området, syns svenskan dock fortfarande alltför lite i SF-Caravan rf:s service. Vissa undviker till och med att ringa till förbundets kansli på svenska, i tron att de kanske inte blir förstådda där.

– När man har kontakt med förbundet måste man i praktiken kunna finska. Jag ringer alltid på finska. Det skulle kännas naturligare på svenska, men man vill inte besvära, säger Andreas Forsman.

En fråga om hänsyn

De flesta i föreningens styrelse behärskar båda språken ”så pass att det fungerar”. Ordförande Jari Borén är sverigefinländare, och de flesta andra är finlandssvenskar – mer eller mindre tvåspråkiga. Ändå talar uppskattningsvis en femtedel av de cirka 1 200 medlemmarna ingen finska alls.

– På området byter vi språk beroende på situation. Om det sitter fyra svenskspråkiga i bastun och en finskspråkig kommer in, går samtalet automatiskt över till finska, berättar vice ordförande Tore Ahlvik-Fors.

Sexsjö är genuint tvåspråkigt, men i det stora hela upplever de svenskspråkiga medlemmarna inom SF-Caravan ofta att de tillhör en minoritet som i praktiken inte får service på sitt modersmål.

– Under förbundets organisationsdagar diskuterade vi vilka språkkunskaper den framtida ordföranden borde ha. Vår uppfattning var att man borde kunna finska, svenska och engelska – men de flesta tyckte att finska och engelska räckte, säger Ahlvik-Fors.

Svenska dagen den 6 november är ingen särskilt stor festdag för de intervjuade – snarare en dag bland andra.

– Så har det alltid varit i livet i stort: svenskspråkiga måste kunna finska, men finskspråkiga behöver inte kunna svenska, konstaterar Mia Lindfors.

Översättning innebär extra arbete

I svenskspråkiga områden vilar tvåspråkigheten till stor del på de lokala föreningarnas egna initiativ. När förbundets material eller webbinnehåll bara finns på finska, får man översätta det själv.

– När en ny medlem går med i föreningen måste alla blanketter fyllas i på finska. Samma gäller säkerhetsföreskrifter och mycket annan viktig information. Då ber många äldre medlemmar en granne om hjälp, säger Borén.

– Till exempel finns det inget på svenska i förbundets digitala dokumentbank. Att översätta allt innebär mycket extra arbete för oss aktiva, tillägger han.

Sammandragen av Caravan-tidningen har översatts till svenska på webben, men man önskar dem också i den tryckta tidningen.

– Vi har många äldre medlemmar som inte kan finska alls. Eftersom tidningen inte innehåller ett enda ord på svenska kastar många den direkt i soporna. Det är synd, för de är ändå hjärtligt engagerade i verksamheten, säger Ahlvik-Fors.

Naturligt samspel

På Sexsjö är tvåspråkigheten framför allt en praktisk fråga. Ingen lämnas utanför, och samtalen flyter ledigt över språkgränserna. Området fungerar i praktiken som ett ömsesidigt språkbadsområde.

– Vi bor i en nästan helt svenskspråkig region, så våra barn hör mest finska just här, berättar Camilla Järvinen.

– Även om man inte känner sig säker på språket uppskattas det alltid om man försöker. Här blir man förstådd, säger Mia Lindfors.

Från Sexsjö vill man betona att alla är välkomna.

– De flesta besökare är finskspråkiga, och vi försöker betjäna alla på deras eget modersmål, säger Esa Myllykangas.

Sexsjö ligger nära Vörå, hemort för humorgruppen KAJ, som gjort finlandssvenskheten synlig på ett nytt sätt. Trions popularitet har dock inte riktigt märkts inom turistsektorn.

– Vi väntade oss fler svenska besökare, men de har uteblivit. Finska besökare har däremot visat stort intresse. Den bastuvagn som KAJ använde i Basel har i alla fall besökt området, berättar Stefan Lindfors.

”Leve tvåspråkigheten”

SF-Caravan Väst-Nyland rf är förbundets enda helt svenskspråkiga förening. Föreningens nyvalde ordförande Kai Ström, som fått förnyat förtroende för två år, säger att man även i västra Nyland hoppas på mera tvåspråkighet inom SF-Caravan.

– Till exempel finns informationen på förbundets webbplats på finska och engelska, men inte på svenska. Jag har fått mycket respons från medlemmarna om detta. Även i Caravan-tidningen önskar man svenskspråkigt innehåll, säger Ström.

Han påminner om att det finns omkring 290 000 finlandssvenskar.

– Vid översättningar kunde man enkelt utnyttja artificiell intelligens, så att framför allt äldre medlemmar lättare kan ta del av servicen. Tvåspråkigheten kunde också locka fler medlemmar till SF-Caravan och till föreningarna. Avsaknaden av svenskspråkig kommunikation påverkar också nordiska caravanförare som söker information om camping i Finland.

Föreningen har småningom fått även finskspråkiga medlemmar och styrelseledamöter.

– Vi har några som bara talar svenska, men våra evenemang är mycket tvåspråkiga. Leve tvåspråkigheten! säger Ström med entusiasm.